Olof Mauritz Jansson föddes på hemgården Ollas i Strömma, Hammarland, den 13 februari 1913. Olof var yngst i familjen, i vilken pappa Albert, mamma Hilda och systern Helena ingick. Hemmet präglades av ett allmänt intresse och stort engagemang för Ålands utveckling, både i ett nära och större perspektiv. Detta lade tidigt grunden till Olofs breda allmänintresse. Han fick redan som ung följa med den åländska självstyrelsens första tid på nära håll, något som sedan kom att bli hans stora intresse. Olof berättade gärna, med en personlig ”knorr”, om de minnesvärda, ibland brännande, lokalpolitiska frågorna i gången tid. Det mesta hade han ju upplevt själv. Otaliga blev de utblickar och reflektioner han gjorde utgående från modern tid med de svunna tiderna i fokus. Men han satte inte all fokus på det förflutna, utan han följde även med sin samtid och gav ofta uttryck för sina klara ståndpunkter i olika medier.

Olof M Jansson gick som ung i Ålands folkhögskola och sedan följde lantmannaskolan. Han hade tidigt siktet inställt på att ta över släktgården som hans farfar inköpt 1857. Jordbruket var hans stora intresse, men vid sidan om kom historia och politik att bli de viktigaste intresseområdena. Bakom hästarna och på traktorn utvecklade han de frågeställningar som var mest betydelsefulla för honom. Han tog över gården i slutet av 1940-talet, köpte den 1958 och lämnade den 1991 då han sålde jorden.

Olof var inte rädd för det moderna och allt som med det följer, ett exempel på detta är att han vid hög ålder såg fördelarna med persondatorer och han blev själv en ivrig användare, vilket han hade stor nytta av som mångsidig skribent. Många gånger häpnade man över Olofs breda kunskaper från smått till stort. Han kom inte att begränsa sig till teoretiska sfärer, utan han satte lika stor vikt, kanske även mer, på praktiska kunskaper, något han hade särskild nytta av inom lantbruket. Ännu på ålderns höst kunde han från sjukbädden i detalj beskriva hur man till exempel skulle bygga en körbro eller vässa borrar, allt berättat med samma inlevelse.

Familjen och släkten kom att vara stor betydelse för honom genom hela livet, vilket alla som hade närmare kontakt med honom fick också fick uppleva. Han var en stor sällskapsmänniska som trivdes med att diskutera och informera, ofta fanns även humor med i bilden.